Pressmeddelanden som anknyter
till Lund kommun.
Julens ABC
15 december 2010 14:16
Är du journalist och behöver tips på experter inom ämnen som brukar bli aktuella under julen?
Använd dig då av denna expertlista som informatörer vid Lunds universitet har satt samman.
Advent, jul och trettondag: historia, teologi och praktik
Professorn i praktisk teologi, Stephan Borgehammar, kan svara på frågor om uppkomsten och innebörden av det kristna jul– och trettondagsfirandet, adventsfastan, juldagarnas olika gudstjänster, julpsalmer m.m. Tel. 046–222 46 98, Stephan.Borgehammar()teol.lu.se
Att överleva vintern…
Hur gör fåglarna för att överleva vintern? Kommer fåglar sluta att flytta vid ett varmare klimat? Våra zooekologer kan svara på dessa frågor.
Susanne Åkesson, zooekolog, tel. 046 2223705
Jannika Boström, zooekolog, tel. 046 2223789
Blot – Så har man blotat i Uppåkra
Om du vill veta mer om bloten i Uppåkra ska du prata med Ola Magnell, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, avd. för Historisk osteologi:
ola_magnell()yahoo.com, tel. 046 222 7942
Bockar, grisar och folk
Vad har vi hämtat av förkristna föreställningar till vårt julfirande?
Mer om detta vet Kristina Jennbert, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, kristina.jennbert()ark.lu.se, tel. 046–222 42 14
Brandrisk
Nu tändas tusen juleljus – om ökade brandrisker i juletid
Prata med Göran Holmstedt, professor Brandteknik, Lunds tekniska högskola, Tel: 046–222 48 82, 222 04 02, Goran.Holmstedt()brand.lth.se
Depressioner i juletid
– Depressioner och självmord: Lil Träskman–Bendz, professor i psykiatri, särskilt preventions– och behandlingsforskning, forskar om depressioner, tel .046–17 38 40, Lil.Traskman_Bendz()med.lu.se
– Vinterdepressioner och ljusbehandling: Åsa Westrin, psykiatriforskare, tel .044–3093437, Asa.Westrin()skane.se
Fira jul på kredit– ekonomisk oro och att ta lån för att fira jul.
Hans Byström, Ekonomihögskolan, hans.bystrom()nek.lu.se, 046–222 94 78
Frivilligorganisationernas arbete
Anna Meeuwisse, Socialhögskolan 046–222 31 57, Anna.Meeuwisse()soch.lu.se
Grisar – Människan och svinet – en relation från äldre stenålder (ett ämne som även är aktuellt i årets julkalender i TV)
Ola Magnell, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, avd. för Historisk osteologi: ola_magnell()yahoo.com, tel. 046– 222 7942
Halka
– Frakturer hos äldre: Karl–Göran Thorngren, överläkare och professor i ortopedi, särskilt inriktad på åldringsfrakturer, tel. 046–17 20 53, Karl–Goran.Thorngren()med.lu.se
– Brutna lårbenshalsar – Hur får vi färre brutna lårbenshalsar bland äldre i trafiken vintertid?
Monica Berntman, lektor vid avdelningen trafik och väg vid Lunds tekniska högskola, tel. 046–222 91 33 , Monica.Berntman()tft.lth.se
Hemlöshet
Hans Swärd, Socialhögskolan, tel. 046–222 94 15. Hans.Sward()soch.lu.se, Marcus Knutagård, tel. 046–222 93 84, Marcus.Knutagard()soch.lu.se
Julfirande
–Hur firar man jul idag? – plastfamiljer, Kalle Anka, julbord eller inte? Folklivsarkivet har tillsammans med andra folkminnesarkiv dokumenterat dagens julfirande i Sverige.
Tala med Charlotte Hagström, tel. 046–222 42 05, Charlotte.Hagstrom()kultur.lu.se
–Jullekar, julsånger och dans kring granen
Tala med musikarkivarie Patrik Sandgren på Skånes musiksamlingar, Folklivsarkivet. 046–2223612. Patrik.Sandgren()kultur.lu.se
Julgranens småkryp
Entomologen Glenn Svensson kan svara på frågor om vilka småkryp som finns i våra julgranar.
Tel. arbete: 046–2220484, Mobil arbete: 0731–847126, Tel. hem: 046–12 24 03, Glenn.Svensson()ekol.lu.se
Julmat
–Antioxidanter och färgglad mat – en hälsosam jul
Antioxidanter och betydelsen av den färglada maten för hälsan.
Charlotte Erlanson–Albertsson ,professor i medicinsk och fysiologisk kemi, tel.046–222 85 89, Charlotte.Erlanson–Albertsson()med.lu.se
–Djuretik
Helena Röcklinsberg, lektor i etik, speciellt djuretik, kan svara på frågor om livet för grisen före juleskinkan och kossan inför osttillverkningen. helena.rocklinsberg()teol.lu.se
–Julmat förr och nu
Håkan Jönsson, etnolog, Tel: 046–2229512, Hakan.Jonsson()kultur.lu.se
–Julsnaps och julöl
Alkoholberoende: Mats Berglund, professor i klinisk alkoholforskning, tel. 040–33 10 02, Mats.Berglund()med.lu.se, Helena Hansson, alkoholforskare, tel. 040–33 29 77, helena.hansson()med.lu.se
–Mat och matkultur (sociologiska perspektiv)
Anna–Lisa Lindén, tel. 046–222 88 34, Anna–Lisa.Linden()soc.lu.se
–Frossa i fett, salt och socker – vad händer i våra kroppar?
Fetma: Mona Landin–Olsson, överläkare på Kompetenscentrum Obesitas, Universitetssjukhuset i Lund, tel.046–17 14 52, Mona.Landin–Olsson()med.lu.se
Socker och fett: Charlotte Erlanson–Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi som forskar hur socker och fett fungerar i kroppen, tel. 046–222 85 89, Charlotte.Erlanson–Albertsson()med.lu.se
Salt: Olle Melander, docent som forskar på salthalt i livsmedel och kopplingen till risken för högt blodtryck, stroke och hjärtinfarkt, tel. 040–39 12 09, Olle.Melander()med.lu.se
–Julbakets kemi: Ann–Charlotte Eliasson, professor, livsmedelsteknologi vid Lunds tekniska högskola, tel. 046–222 96 74, Ann–Charlotte.Eliasson()livsteki.lth.se
–Julbordet och bakterier: Göran Molin, professor livsmedelsteknologi vid Lunds tekniska högskola, tel. 046–222 83 27 Goran.Molin()livsteki.lth.se och Siv Ahrné, universitetslektor livsmedelsteknologi, tel. 046–222 83 27, Siv.Ahrne()livsteki.lth.se
– Julbordet och näringsaspekter: Nils–Georg Asp, professor Industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lth, tel. 046–222 83 04, Nils_Georg.Asp()inl.lth.se
– Julosten: Marie Paulsson, professor Livsmedelsteknik, tel. 046–222 96 30, Marie.Paulsson()livstek.lth.se och Peter Dejmek, professor livsmedelsteknik vid Lunds tekniska högskola, tel. 046–222 98 10 Petr.Dejmek()livstek.lth.se
– Julskinkan, korven och syltan: Eva Tornberg, professor livsmedelsteknik. Tel. 046–222 48 21, Eva.Tornberg()livstek.lth.se
– Långbord i långhuset – Maträtternas långa historia: Daniel Serra, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, avd. för Arkeologi: Daniel.Serra()ark.lu.se, tel. 046–222 30 88
Juletidens allergener –julmaten, blommorna och granen...
Leif Bjermer, professor, överläkare, specialistansvarig Enheten för Lungmedicin och allergologi, Skånes universitetssjukhus Lund, tel. 046–17 23 25, leif.bjermer()med.lu.se
Sonja Werner, överläkare och allergolog vid Enheten för Lungmedicin och allergologi, Skånes universitetssjukhus i Lund, tel.046–171433, sonja.werner()med.lu.se
Jungfrufödsel
Blazenka Scheuer, lektor i Gamla testamentets exegetik kan svara på frågor om GT:s messianska profetior, särskilt profetian om jungfrufödseln i Jesaja 7, blazenka.scheuer()teol.lu.se
Krubbor
Kyrkohistorikern Anders Jarlert kan svara på frågor om julkrubbans korta historia, Anders.Jarlert()teol.lu.se
Maria – Hur länge ammade Maria?
Vad vi vet om barnavård i äldre tider. Elisabeth Iregren, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, avd. för Historisk osteologi: elisabeth.iregren()ark.lu.se, tel. 046–222 79 46
Mörker – Hur påverkar det oss?
Torbjörn Laike, docent miljöpsykologi och prefekt institutionen för arkitektur vid Lunds tekniska högskola, tel. 046–222 70 78 Thorbjorn.Laike()arkitektur.lth.se
Pepparkakor, glögg och gran – varför doftar julen?
Ulf Ellervik, professor, bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola, tel. 046–222 82 20, Ulf.Ellervik()organic.lu.se
Renen blir vanligare
Ett varmare klimat påverkar djurlivet i Arktis. T.ex. har antalet renar ökat snabbt på Svalbard till följd av tidigare snösmältning. En som vet mer är: Torben Christensen, naturgeograf, tel. 046 2223743
Röd är julens färg – hur reagerar vi på rött?
Thorbjörn Laike, vid Lunds tekniska högskola, tel. 046–222 70 78 Thorbjorn.Laike()arkitektur.lth.se
Saturnaliefesten – en romersk föregångare till julen.
Dominic Ingemark, Institutionen för Arkeologi och Antikens historia, avd. f. Antikens kultur och samhällsliv: Dominic.Ingemark()ark.lu.se, tel. 046–222 83 81
Ser du stjärnan i det blå…
Vid juletid lyser stjärnorna som starkast på natthimlen. Vill du veta vilka mer om universums galaxer, vilka stjärna som lyser starkast eller chansen att hitta liv på främmande planetsystem?
Sofia Feltzing, astronom, tel. 046 2227294
Snö – Kan snötäckta tak rasa in?
Sven Thelandersson, professor i konstruktionsteknik, tel. 046–222 73 68, Sven.Thelandersson()kstr.lth.se, http://aqua.tvrl.lth.se/
Strömavbrott
– Vilka risker finns när strömmen går en smällkall vinterdag?
Kontakta Kurt Petersen, professor i Riskhantering, Lunds Tekniska Högskola, tel. 046–222 42 59, Kurt.Petersen()brand.lth.se eller
Olof Samuelsson, lektor industriell elektroteknik och automation, tel. 046–222 75 04, Olof.Samuelsson()iea.lth.se
– Räcker strömmen även denna vinter?
Olof Samuelsson, lektor industriell elektroteknik och automation, tel. 046–222 75 04, Olof.Samuelsson()iea.lth.se och Lars J Nilsson, professor, Miljö– och energisystem tel. 046–222 46 83, Lars_J.Nilsson()miljo.lth.se
Svårstartade bilar – vad händer i motorn?
Bengt Johansson, Professor, Lunds Tekniska Högskola, Förbränningsmotorer, tel. 046–222 85 23, Bengt.Johansson()vok.lth.se
Tanken som räknas
”Varje naturvetenskap har sina studieobjekt och sina mätmetoder. Inom atomfysiken räknar man elementarpartiklar, inom kemin räknar man molekylvikter, inom biologin räknar man gener. Inom kognitionsvetenskapen är det tanken som räknas.”
Kontakta Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap tel. 046–222 48 17 eller mobil 0709–14 62 46, Peter.Gardenfors()lucs.lu.se
Varmare jular?
De flesta drömmer om en vit jul. Men hur blir det med den saken i framtiden? Klimatförändringarna kommer göra att det snöar mindre på vissa ställen. Och mer på andra.
Kontakta Torben Christiansen, naturgeograf, tel. 046 2223743 eller
Henrik Smith, miljövetare, tel. 046 2229379
Vid den tiden
De heliga skrifternas plats i vårt julfirande. Prof. Fredrik Lindström, fredrik.lindstrom()teol.lu.se.
Forskare i Skåne får 16 miljoner av Hjärt–Lungfonden
15 december 2010 09:01
14 forskare i Lund och Malmö får drygt 16 miljoner kronor av Hjärt–Lungfonden för att hitta metoder och behandlingar som kan hjälpa människor som är hjärt– eller lungsjuka. Totalt delar Hjärt–Lungfonden i år ut 160 miljoner kronor till forskare över hela landet.
Hjärt–Lungfonden kan tack vare givare i hela Sverige nu dela ut 160 miljoner kronor till landets ledande hjärt–, kärl– och lungforskare. Pengarna går till forskning som ska rädda liv och ge bättre behandlingar för dem som drabbas av bland annat hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp, hjärtsvikt, stroke och KOL.
De 14 forskare i Skåne som nu får dela på drygt 16 miljoner kronor är
Arne Egesten, docent, Lunds Universitetssjukhus
David Erlinge, docent, leg läkare, Lunds Universitetssjukhus
Eeva Piitulainen, docent, överläkare, Malmö Universitetssjukhus
Gunnar Engström, professor, Malmö Universitetssjukhus
Jenny Nilsson Öhman, med dr, Lunds Universitetssjukhus
Johan Nilsson, leg läkare, Lunds Universitetssjukhus
Jonas Erjefält, docent, Lunds universitet
Lars Edvinsson, professor, Lunds Universitetssjukhus
Marcus Wuttge, dr, Lunds Universitetssjukhus
Maria F. Gomez, phil dr, Lunds universitet
Marju Orho–Melander, docent, Malmö Universitetssjukhus
Per Wollmer, med dr, Malmö Universitetssjukhus
Sebastian Albinsson, dr, Lunds Universitetssjukhus
Valeriya Lyssenko, forskarassistent, Malmö Universitetssjukhus
– Forskarna arbetar hela tiden med att ta fram och utveckla metoder för att behandla dessa svåra sjukdomar. Forskningsstödet från Hjärt–Lungfonden är en förutsättning för att de ska lyckas, säger Staffan Josephson, Hjärt–Lungfondens generalsekreterare.
Hjärt–Lungfonden är den största finansiären av oberoende hjärt– och lungforskning i Sverige, tack vare gåvor från privatpersoner och företag runt om i landet. Fondens mål är att samla in minst 250 miljoner kronor varje år. I år sökte forskare mer än 1,1 miljarder kronor i forskningsstöd från Hjärt–Lungfonden.
För mer information, kontakta gärna:
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt–Lungfonden, telefon 0708–54 42 39, anna.sjodin@hjart–lungfonden.se
Hjärt–Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt– och lungsjukdomarna. Hjärt–Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt– och lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt–Lungfonden har insamlingskonton pg 90 91 92–7 och bg 909–1927. www.hjart–lungfonden.se
Fakta: 160 miljoner till svensk hjärt– och lungforskning
– Hjärt–Lungfonden är den största enskilda finansiären av oberoende hjärt– och lungforskning i Sverige.
– I år delar Hjärt–Lungfonden ut 160 miljoner kronor till forskning, en ökning med 6 miljoner kronor jämfört med året innan.
– Hjärt–Lungfonden finansierar varje år cirka 200 löpande forskningsprojekt vid sjukhus och universitet runt om i landet.
– Under år 2010 har forskare ansökt om mer än 1,1 miljarder kronor i forskningsstöd hos Hjärt–Lungfonden, som kunde bevilja 14 procent av den summan.
– Hjärt–Lungfondens mål för forskningen är bland annat att halvera dödstalen i hjärtinfarkt inom tio år.
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt–Lungfonden, telefon 0708–54 42 39,
anna.sjodin@hjart–lungfonden.se
Hjärt–Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt– och lungsjukdomarna. Hjärt–Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt– och lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt–Lungfonden har insamlingskonton pg 90 91 92–7 och bg 909–1927. www.hjart–lungfonden.se
Arbetslösheten bland unga minskar – men inte de kommunala insatserna
14 december 2010 08:01
När arbetslösheten bland ungdomar sköt i höjden på 90–talet inrättade många kommuner särskilda verksamheter för att hjälpa dem. Sedan dess har arbetslösheten bland unga minskat men det har inte de kommunala insatserna.
Idag riskerar socialtjänstens stöd till unga arbetslösa att vara till större nytta för den egna verksamheten än för ungdomarna själva. Det menar Katarina Hollertz vid Lunds universitet som i dagarna lägger fram en avhandling i socialt arbete.
Kommunal verksamhet riktad mot unga med försörjningsproblem har gått från att vara mycket begränsad till att bli en självklarhet bland svenska kommuner. Men det finns, enligt Katarina Hollertz, nackdelar med att låta verksamheten skötas av Socialtjänsten.
– Det är problematiskt att koppla samman hjälp att ta sig in på arbetsmarknaden med försörjningsstöd, säger hon.
Som exempel nämner hon ett moment 22: om hjälpen är för bra och attraktiv så finns risk för att fler ungdomar vill ta del av den, vilket i sin tur innebär fler socialbidragstagare. Ett annat problem är den stigmatisering som det innebär för ungdomar att ha med socialtjänsten att göra.
– Många ungdomar skäms över att ta emot hjälp från socialen, säger Katarina Hollertz.
Men varför drivs då stödverksamhet för unga arbetslösa inom socialtjänsten?
– Verksamheten byggdes upp för att snabbt hjälpa de ungdomar som hamnade mellan stolarna när ungdomsarbetslösheten ökade på 90–talet. Men i takt med att ungdomsarbetslöshet har blivit ett prioriterat insatsområde så har den blivit något av en lönsam affär för många socialförvaltningar. Därför avvecklar man inte verksamheten, även om det varit möjligt. Socialförvaltningarna har ett intresse av att ägna sig åt detta eftersom det tillåter dem att växa som organisation och stärka professionella grupper, menar Katarina Hollertz.
Idag får arbetslösa ungdomar hjälp parallellt från flera olika instanser – försäkringskassa, arbetsförmedling, skola och komvux. Mest anmärkningsvärt tycker Katarina Hollertz det är att man inte samverkar bättre inom de kommunala verksamheterna, det vill säga skolan och komvux.
– Om man hade samverkat bättre skulle det finnas mer resurser till stödverksamhet i skolan, där de hade gjort bäst nytta.
Katarina Hollertz har studerat den kommunala stödverksamheten i Helsingborg, Karlskrona, Järfälla och Jönköping.
Katarina Hollertz disputerar den 17 december kl 10.15 i sal U202 på Campus Helsingborg. Avhandlingens titel är ”Problemen förgår – lösningarna består – Organisering av kommunala insatser för unga arbetslösa med försörjningsproblem”.
Hon nås på telefonnummer 0049–160–433 4983, 0706–148566 (från onsdagen den 15 december) eller katarina.hollertz@soch.lu.se
Ulrika Oredsson Pressansvarig, Lunds universitet 046–222 70 28 0701–47 27 40
Fler provrörsbefruktningar – färre adoptioner
13 december 2010 10:47
Robert Edwards forskning om befruktning utanför kroppen (IVF) som i år belönas med Nobelpriset i medicin har hjälpt miljontals människor ur det trauma som det ofta innebär att vara ofrivilligt barnlös. Men möjligheten till provrörsbefruktning skapar också nya frågeställningar om det biologiska och genetiska ursprungets roll. Det leder också till att synen på adoption, som lösning på barnlösheten, har förändrats. Det menar Carolina Jonsson Malm som är doktorand i historia. Hon forskar om hur normerna kring familjebildning förändrats sedan 1960–talet.
– IVF var ett stort medicinsk genombrott. Det var en kontroversiell metod när den kom, men idag tar de flesta för givet att barnlösa väljer IVF före adoption. Betoningen på de biologiska banden har blivit starkare, vilket lett till en rad sociala konsekvenser.
Carolina Jonsson Malm menar att man idag till varje pris vill upprätthålla de biologiska banden i exempelvis vårdnadstvister och familjehemsplaceringar, även i de fall där det är tveksamt om barnet verkligen mår bättre av det. En annan skillnad är att adopterades intresse för att söka sina biologiska rötter har ökat. I TV–program som ”Spårlöst” skildras lyckliga återföreningar, men så ser verkligheten inte alltid ut.
– Det händer att man upptäcker att de biologiska föräldrarna lever i misär. Det kan också bli ett trauma för dem att bli uppsökta av ett barn som de lämnat bort. Eller så kräver de att bli försörjda, säger Carolina Jonsson Malm.
Antalet internationella adoptioner I Sverige har minskat från cirka 1700 per år på 1970–talet till nuvarande 800–900 per år. Idag framförs ibland kritiken att adoption exploaterar tredje världen och att det vore bättre att hjälpa barnen i ursprungsländerna. På 1970–talet sågs adoption tvärtom närmast som en god humanitär gärning.
Sverige har varit unikt i när det gäller lagstiftningen kring assisterad befruktning. Redan 1985 kom den första inseminationslagen, som betonar rätten för barn som kommit till med hjälp av donation av könsceller att få veta vem donatorn är. I Danmark och många andra länder får donatorerna vara anonyma.
Men lagarna är inte konsekventa. Länge var det skillnad mellan äggdonation och spermadonation. Medan spermadonation alltid varit tillåtet, blev äggdonation tillåtet i Sverige först år 2003. Och fortfarande är det ont om äggdonatorer.
– Det ses fortfarande som lite onaturligt att ge bort eller ta emot en äggcell, säger Carolina Jonsson Malm och påpekar att det finns flera tabun kvar:
– I Sverige är det inte tillåtet med surrogatmödraskap, som även kan hjälpa homosexuella män att bli pappor. Behandling där både ägg och spermier kommer från en donator är heller inte tillåten. Detta utesluter par där både kvinnan och mannen har nedsatt fertilitet och diskriminerar samtidigt lesbiska par, där den ena partnern vill bära ett barn från den andres äggceller. Dessutom erbjuds inte ensamstående kvinnor insemination, trots att de får adoptera.
Carolina Jonsson Malm, som själv är adopterad, kommer att lägga fram sin avhandling för disputation i slutet av april nästa år.
Carolina Jonsson Malm nås på mejl Carolina.Jonsson@mah.s eller telefon 0733– 87 88 50
Juridiska frågor och naturvetenskapliga svar
8 december 2010 11:49
För att kunna fastställa vad som har orsakat skador på människans hälsa eller miljö och vem som bär ansvaret för dessa skador behöver juristen ofta använda sig av naturvetenskaplig kunskap. Men naturvetenskapen och juridiken har olika sätt att kategorisera världen och olika krav på bevisföring, vilket gör det problematiskt att använda naturvetenskaplig information för att besvara sådana juridiska frågor. Lena Wahlberg vid Lunds universitet har skrivit en avhandling i ämnet.
– Det handlar om att skapa en medvetenhet om glappen mellan de olika disciplinerna och hitta ett sätt att förhålla sig till dem.
Lena Wahlbergs avhandling presenterar en modell för att förstå och strukturera mötet mellan juridik och andra discipliner. Och det handlar mycket om att just uppmärksamma olikheterna och skapa förutsättningar för att kommunicera över ämnesgränserna:
– Skillnaderna mellan de olika teoretiska ramverken ska inte underskattas. Om de inte beaktas vid lagstiftning och rättstillämpning riskerar lagarna att bli mindre effektiva än vad som avsetts, säger Lena Wahlberg.
Med hjälp av modellen kartlägger hon skillnader mellan juridiska och naturvetenskapliga kategoriseringar av världen och de kunskapsluckor som följer. I vilken utsträckning kan egentligen juridiska orsakssamband konstateras med hjälp av naturvetenskaplig kunskap? Och vad kan man, i ljuset av detta, göra för att lagarna mer effektivt ska tjäna sitt syfte?
Förhoppningen är att avhandlingen ska leda till en vidare diskussioner om förhållandet mellan juridik och naturvetenskap och på sikt en lagstiftning som mer effektivt motverkar skador på människors hälsa och miljön. I ett större sammanhang kan modellen också användas i möten mellan andra discipliner.
Avhandlingen är inte bara ett arbete om möten mellan olika discipliner. Den är också ett ovanligt tvärfakultärt samarbete mellan Juridiska fakulteten och Humanistiska fakulteten, mellan ämnena allmän rättslära och teoretisk filosofi, vilket också har gett Lena Wahlberg egna nyttiga och handfasta erfarenheter av svårigheterna med att överbrygga skillnader mellan olika discipliner.
– Redan terminologiska skillnader skapar problem. Ett ord som ”rättfärdigande” betyder t.ex. olika saker för en filosof och en jurist.
Hon har såväl en jur. kand. examen och en kandidatexamen i teoretisk filosofi och är glad för att hon med sin avhandling även kunnat sätta filosofin i praktiskt arbete.
– Filosofin har så mycket att ge andra discipliner och det är roligt att få vara med och föra ut den.
Lena Wahlberg lade fram sin avhandling vid en disputation den 3 december 2010, för avläggande av juris doktorsexamen.
Titeln på avhandlingen är ”Legal Questions and Scientific Answers– Ontological Differences and Epistemic Gaps in the Assessment of Causal Relations”
Författaren nås på telefon 046 222 10 15 eller mejl Lena.Wahlberg@jur.lu.se.
Förändringar i solaktivitet påverkar klimatet lokalt
7 december 2010 09:57
Enligt de flesta av dagens klimatmodeller är solens inverkan på det globala klimatet liten. Men forskarnas kunskap om de bakomliggande processerna är bristfällig. Variationen i solaktivitet kan ha stor betydelse för den regionala klimatutvecklingen visar Lundaforskaren Raimund Muscheler och hans kollegor i USA och Mexico.
Raimund Muscheler är forskare vid Institutionen för geo– och ekosystemvetenskaper, Lunds universitet. Tillsammans med sina kollegor beskriver han i det senaste numret av tidskriften Science hur solens aktivitet samvarierat med ytvattentemperaturen i de tropiska delarna av östra Stilla Havet för 7 000 till 11 000 år sedan (tidiga Holocen). Tvärtemot vad man intuitivt skulle tro så hade hög solaktivitet en avkylande effekt i denna region.
– Det är kanske ett liknande fenomen vi ser här idag, säger Raimund Muscheler. Förra årets kalla vinter i Sverige kan ju intuitivt tyckas motbevisa den globala uppvärmningen. Men samtidigt var vintern på Grönland rekordvarm. Både fenomen sammanfaller med en låg solaktivitet och troligtvis påverkar solens aktivitet de lokala klimatvariationerna.
Att solens aktivitet skulle ha påverkat jordens klimat över tusentals till miljontals år är något som idag debatteras mycket.
– Nyckelprocesserna i hur denna påverkan skulle ske är fortfarande till stor del okända. Det är därför dagens globala klimatmodeller troligen inte får med den fulla effekten av solaktiviteten, säger Raimund Muscheler.
Genom att rekonstruera ytvattentemperatur utifrån inlagrade plankton i en sedimentborrkärna tagen ur havsbottnen utanför Baja de California Sur har forskarna nu fått fram nya fakta. Resultat tyder på att solaktiviteten påverkat havets ytvattentemperatur genom att förändra lokala cirkulationsprocesser i havet. Enligt tidigare studier är dagens ytvattentemperaturer i tropiska Stilla Havet kopplade till havsvattnets och atmosfärens cirkulation genom de regionala väderfenomenen El Niño och El Niña.
– Vi vet att El Niño medför ett varmare klimat medan El Niña medför ett kyligare klimat i den östra delen av tropiska Stilla Havet, säger Raimund Muscheler. Om vi antar att detta samband fanns redan under tidig Holocen innebär det att det kan finnas ett samband mellan solaktivitet och El Niño/El Niña på långa tidskalor.
I sin forskning arbetar Raimund Muscheler med att rekonstruera tidigare förändringar i solaktivitet genom att studera hur kosmogena isotoper, av exempelvis beryllium–10 och kol–14, har lagrats in i såväl iskärnor som årsringar hos träd. Kosmogena isotoperna bildas i atmosfären som ett resultat av kosmisk strålning från rymden. Vid hög solaktivitet når en mindre mängd av den kosmiska strålningen atmosfären och därmed bildas – och inlagras – mindre mängd kosmogena isotoper.
– Detta är den bästa och mest pålitliga metod vi har för att rekonstruera solaktiviteten, säger Raimund Muscheler.
Text: Pia Romare
För mer information, kontakta:
Raimund Muscheler, forskare i kvartärgeologi, Lunds universitet
Raimund.Muscheler@geol.lu.se, tel 046–2220454
Lunds universitet bjuder till heldag om romer
7 december 2010 08:02
Romer läser sällan på universitetet. Bland studenter och forskare lyser dem med sin frånvaro och dessutom är kunskapen om deras kultur, historia och språk marginaliserad i utbildningarna. Det är ingenting som kan ändras i en handvändning men universitetet måste jobba för att bryta sådana olyckliga strukturer. Att sätta frågor om romer på agendan är ett steg i rätt riktning.
Det anser man vid institutionen för Mänskliga rättighetsstudier som tillsammans med Utrikespolitiska föreningen och FN–föreningen i Lund arrangerar en heldag på temat ”Romer i fokus”. Det är inte tänkt att det ska vara en engångshändelse utan snarare starten på ett ihärdigt arbete för att bredda kunskap i området och på allvar visa att universitetet är ett öppet forum.
Dagen är egentligen avslutningen på ett projekt som Mänskliga rättighetsstudier drivit under hösten med inbjudna gästföreläsare och en mindre filmstudiecirkel. Knutna till utbildningen är också experter inom området och de kommer att delta i dagens avslutande panelsamtal om det förslag på en sanningskommission som Delegation för romska frågor lämnat.
Förutom representanter för forskning inom akademin kommer Malmöförfattaren och journalisten Irka Cederberg i sällskap av Baki Hasan att prata om situationen för romer i Europa. Romskt informations– och kunskapscenter från Kirsebergs stadsdel kommer att tala om deras erfarenheter av att arbeta som brygga mellan förvaltning och medborgare.
Dagen avslutas med en paneldebatt under rubriken ”Försoning, förståelse och förändring.Möjligheter och problem med en sanningskommission om samhällets historiska övergrepp mot romer”.
Medverkar gör Norma Montesino, Maria Ericson, Lena Halldenius och Stefano Kuzhicov. Moderator Martin Ericsson.
Datum: 10 december
Plats: Universitetshuset, Lundagård
Arrangörer: Mänskliga rättighetsstudier vid Området för humaniora och teologi, Utrikespolitiska föreningen och FN–föreningen i Lund.
Kontakt: Karin Zackari, Mänskliga rättighetsstudier, 046 222 89 69
Ulrika Oredsson Pressansvarig, Lunds universitet 046–222 70 28 0701–47 27 40
Källa: Cisionwire
